Årsmöte 2011

KLICKA HÄR-->KALLELSE TILL ÅRSMÖTE I SAS U-ASSIST, Tisdagen den 22 februari, 2011

I oktober rapporterade vi ganska utförligt om läget på våra projekt. Inget dramatiskt har hänt sedan dess. Därför blir denna rapport en allmän information. Vi har nu flyttat vårt kansli från Frösundavik till Arlanda. Tråkigt, men det är bara att gilla läget . För våra medlemmar betyder det egentligen ingenting. Vi har slutat med fast telefoni och har nu tel.nr 070-9971606. Där når du oss alla dagar och kan också lämna meddelande. Kansliet finns nu i Gula Paviljongen  på Arlanda.

Vi är glada att kunna konstatera att vi håller ställningarna förvånansvärt bra. Efter alla förändringar var vi oroliga för att vi skulle tvingas dra ner på verksamheten. Hittills har det inte behövts. Vi har medlemmar som varit tvungna att lämna oss när man blivit arbetslös men som kommit tillbaka som medlemmar när man fått en ny anställning. Tack alla som hjälper till att hålla verksamheten igång trots kärva tider. Styrelsen lovar att jobba hårt för bra resultat.

Vi vet inte om vi i fortsättningen kan sända ut information om projekten brevledes, vilket vi helst vill och som vi kommer att försöka. Informationen finns alltid på vår hemsida www.uassist.se. Ni som tidigare anmält att ni inte har tillgång till data kommer alltid att få information per post. En del medlemmar har ringt efter senaste utskicket och sagt att de upptäckt att inga överföringar från deras konto skett. Bäste medlem  kontrollera dina kontoutdrag och om det är fel kontakta din bank. Om du mot förmodan inte längre är medlem meddela oss. Det spar en massa arbete och kostnader. Meddelande om ändrad avdelning eller adress spar också mycket arbete.

Det var allt för denna gång.
En God Fortsättning!

Lars Wessman
Styrelseordförande


Medlemsinformation oktober 2010

I början av sommaren trodde vi att det skulle bli lika lugnt som det brukar vara och att det skulle bli en skön ledighet, men det blir inte alltid som man tror. Vi hade tidigare under året haft problem med vårt stora fadderbarns- och skolprojekt, Susith Sarana. Den mycket duglige ledaren för projektet avled hastigt och vi hade ingen naturlig efterträdare.

Vi lyckades så småningom lösa ledarskapet genom att fördela arbetsuppgifterna mellan olika styrelsemedlemmar och det verkar fungera väl.

Vi hann nästan inte dra en lättnadens suck förrän vi fick ett nytt problem i början av sommaren. I samband med finalen i fotbolls VM hade chefen och en lärare vid Märtaskolan i Uganda gått till en fotbollsklubb för att se matchen. När de befann sig där exploderade en av två bomber som placerats ut i Kampala av somaliska terrorister. Chefen dödades och läraren skadades mycket svårt. Chefen, Mando Mathias, var nybliven jurist och bara 29 år.

Undertecknad fick det tragiska budet av vår tidigare chefs man som också är morbror till den omkomne. Vi måste snabbt lösa problemet med den fortsatta driften av internatskolan. Efter att ha funderat på olika lösningar beslutade vi att den som tidigare ansvarat för ekonomin även skulle ansvara för administrationen och en av lärarna skulle ansvara för allt som rörde själva utbildningen. Det har nu gått några månader och det delade ledarskapet verkar fungera bra även i detta fall. Utöver hjälpen från SAS U-assist har skolan en stödförening i Sverige som vi har kontakt med. De avser att besöka skolan inom kort och har åtagit sig att rapportera till oss. På så sätt behöver vi för närvarande inte åka ner till Uganda.

Vi besökte våra tre projekt i södra Filippinerna i mars. Där finns nu ett U-assist Bacolod  med en lokal styrelse där undertecknad ingår och som är underställd SAS U-assist. Vi träffade personligen alla de 60 handikappade barnen och deras föräldrar. Barnen har många olika handikapp och därför måste det finnas en individuell plan för varje barn. Vi la upp riktlinjer för de fortsatta åtgärderna. Vidare fann vi att våra ekonomiska resurser skulle klara av ytterligare 15 barn och vi har nu således 75 barn.

Även här hände det en del under sommaren. Det blev aktuellt med akut operation som måste beslutas här hos oss då de ofta kräver extra resurser. Det mesta löste sig. Men tyvärr inte allt. En baby som hade medfödda defekter, som hon opererades för, dog plötsligt mer än en månad efter den lyckade operationen.

Inte så sällan stöter man på kulturkrockar i den här verksamheten. Under vårt besök i Filippinerna stötte vi på en pojke som hade otäcka bölder. Vi erbjöd läkarundersökning och behandling. Men vi fick undanglidande svar. Så småningom visade det sig att vad de egentligen ville var att han skulle tas till en medicinman. De var helt övertygade om att illasinnade människor hade sänt på honom sjukdomen genom voodoo och då skulle inte en läkare kunna hjälpa. Efter stor tvekan gick vi med på detta under förutsättning att han skulle gå till läkare om han inte blivit bra inom viss tid. Vi ordnade så att det skulle kontrolleras. En tid efter det att vi kommit hem fick vi ett meddelande att nu var han bra!

Från vår fond i Sri Lanka har vi kunnat ge tak till två skolbyggnader. De har betalats med räntan från vår fond. En av våra medlemmar, Nanda Kodipelli, ansvarar för fonden. Han är ursprungligen från Sri Lanka och besöker landet regelbundet.




Vi har just besökt våra fyra projekt i Timisoara i Rumänien. Rent allmänt kan man konstatera att läget i landet är katastrofalt. Maten har blivit dyrare. Kostnaden för elen är skyhög och tar 80% av en vanlig pension. Pensionen och lönerna har sänkts med 25%. Många flyttar in i köket för att spara el. Enda värmen är från matlagningen från köksspisen. Många äldre flyttar samman i ett kök för att spara utgifter. Antalet äldre som besöker vår utspisning har ökat markant.

Barnsjukhuset, som SAS U-assist hjälpte med en ny spädbarnsintensiv, får inga pengar till underhåll från staten och är svårt nerslitet. Utanför intensiven har de hängt upp en SAS U-assist skylt som tack för hjälpen.

Som exempel kan nämnas att man inte har en torktumlare till lakan och annan tvätt utan måste hänga tvätten på linor och element inne på sjukhuset. Styrelsen kommer att undersöka hur vi ska kunna ge extra hjälp till barnsjukhuset. De som har utbildning, t.ex. läkare och tandläkare, flyr landet för att arbeta i annat EU-land. En läkares lön är ca 1.500kr i månaden. Även duktiga hantverkare lämnar landet.

Det här gör vi nu i Rumänien:
- Ger 350 fattiga barn tandvård
- Ger barnsjukhuset regelbundet stöd
- Har introducerat nystartade You-assist  USA i Rumänien. Organisationen är fristående men samarbetar med oss
- Hjälper ansiktsproteskliniken i samarbete med Mälaröarnas Rumänienhjälp och Karolinska sjukhuset
- Regelbunden hjälp till Timisoara-89. Ett projekt med härbärge, soppkök, och annan social hjälp.


Du når numera SAS U-assist på mobil 070-9971606. Skulle vi mot förmodan inte svara så tala in ett meddelande så ringer vi upp.

Till sist den vanliga uppmaningen. Meddela förändring av avdelning eller adress.

Vi hörs igen i februari!



Lars Wessman
Styrelseordförande






Medlemsinformation februari 2010

Eftersom vi haft lite krångel med vår hemsida väljer vi att sända ut medlemsinformationen så här. Vi kommer förmodligen att göra det varje årsmötesutskick så att ingen medlem missar den informationen. Vi måste tyvärr börja med en tråkig nyhet. I början av augusti avled, SAS U-assists grundare och styrelseordförande under tjugo år, Karl Gösta Eriksson. En av de länder som Karl Gösta varit mycket engagerad i var Brasilien. Därför passade det bra, att till hans minne, färdigställa Casa de Maria som vi återkommer om längre fram. Birgitta Sigge och Marie Pehrson från vår styrelse har genomfört en inspektions- och planeringsresa till Brasilien och nedan följer en något förkortad version av deras reserapport:

Rio de Janeiro

SAS U-assist har på försök distribuerat matpaket till fattiga familjer. Vi ville undersöka om verksamheten skulle permanentas. Vi träffade vår kontaktman, Ruy Bergsten och hans fru, som tog oss till favellan Monte de Alemagne. Där träffade vi en nunna som hjälpt oss att dela ut matpaket till några av de mest behövande familjerna. De flesta med ensamstående mammor som har många barn och som inte har någon möjlighet att arbeta. Nunnan har kontakter i favellan som gör att hon kan gå in och dela ut matpaketen. Det är annars omöjligt att gå in i en favella utan att riskera livet. Hon berättade att familjerna lever under mycket svåra förhållanden. En del har bara en säng trots att familjen består av sju personer. Ofta är det bara ett jordgolv och ett tak av korregerad plåt som i bästa fall håller bostaden torr. Vi beslutade att köpa madrasser och sängkläder. Dagen därpå tog Ruy oss till ett område i närheten av en annan favella. Där fanns en kyrka där man delade ut matpaket bestående av basvaror såsom ris, bönor, mjöl, mjölk etc. Uppgifter om varje familj bokförs  antal barn, sjukdom, arbetslöshet osv. När någon får arbete går hjälpen till en annan familj. Man tar också emot barn från favellan, på lördagar och söndagar, för att ge dem mat och bad.

Tiete

Vi lämnade Rio och begav oss till Tiete, en stad en bit från Sao Paulo, där vi togs emot av Ulf Olsson, f.d. SAS-chef i Sao Paulo, som hjälper oss med våra projekt. Vi besökte projekt Casa Infancia Feliz, ett barnhem, som SAS U-assist varit med om att bygga upp. Allt var fint och välbyggt. Personalen var mycket måna om barnen och skötte allt på ett bra sätt. Vi besökte det nya stora projektet Casa de Maria som vi redan bidragit till genom att bekosta taket. Med hjälp av donation från Karl Gösta Eriksson och minnesgåvor vid hans bortgång ska vi färdigställa byggnaden. Sylvia är eldsjälen på Casa de Maria. Hon är en f.d. nunna som vigt sitt liv åt att ta hand om barn som har det svårt. Hon lyckas att få många att ställa upp gratis som lärare bl.a. en författare som lär barnen poesi och att skriva egna dikter. En språkskola ger undervisning i engelska och spanska. Traktens supermarket skänker mat. Detta var några exempel från verksamheten. Man har idag trånga lokaler och därför behövs den nya byggnaden som nu färdigställs. När huset är klart ska det kunna ta emot upp till 80 barn. I Brasilien går barnen antingen förmiddag eller eftermiddag i skolan. Därför kan de så att säga gå omlott på dagcentret. Man hindrar barnen från att driva omkring på gatorna och samtidigt får de extra utbildning. Slutligen tog Ulf med oss till Hemmet vid vägen  som var ett av våra första projekt i Brasilien och som vi hjälpt vid flera tillfällen. Povel Ramel och Lill Lindfors har också hjälpt projektet. Allt var välskött och prydligt. Det ligger mycket vackert i utkanten av en by strax utanför Sao Paulo. Vi anser att det tillsammans med våra medarbetare i Brasilien finns goda förutsättningar för en fortsatt bra verksamhet. Vi planerar nu för en fortsättning av matpaketsutdelningar i Rio de Janeiro.

I Timisoara i Rumänien har vi införlivat barnsjukhuset i våra tillsvidareprojekt. Det innebär att de får bidrag varje kvartal. Dessutom fick de ett grundbidrag vid starten som gjort att de kunnat renoverat akuten för spädbarn.

Vi kommer även i fortsättningen att ge information på vår hemsida. De medlemmar som har meddelat att de inte förfogar över data kommer att få samma information brevledes. Sist men inte minst meddela förändring av avdelning eller adress.

En God Fortsättning!

Lars Wessman
Styrelseordförande



Senaste nytt - Medlemsinformation kvartal 4 2009

Vi måste tyvärr börja med en sorglig nyhet. SAS U-assists ordförande under perioden 1979-2000. Karl-Gösta Eriksson avled den 3 augusti. Han har arbetat engagerat för SAS U-assist ända fram till sin sjukdom i början av året. Han lämnar ett stort tomrum efter sig.

I början av året beslutade vi att medlemsinformationen skulle ges via vår hemsida och så har skett två gånger. Medlemmar som så önskat har fått information brevledes. Det har dessvärre visat sig att det nya systemet inte har fungerat så bra. Medlemmar söker inte aktivt informationen. Ursprungligen var vår tanke därför att vi skulle ha en blänkare i Inside SAS varje gång vi lade ut något nytt på hemsidan. Men så försvann Inside SAS och den möjligheten. Vi kommer därför att 2010 gå tillbaks till det gamla systemet med brevutskick.

Nytt från projekten:

Marta School, Mukono, Uganda
Skolan startades som en internatskola för föräldralösa flickor och i början fans det omkring 20 flickor. Verksamheten växte sakta och efter några år hade skolan 50 elever . Den ursprungliga planen var att komma upp i 100 elever. För ett år sedan beslutades att det skulle bli en samskola d.v.s. att även pojkar skulle kunna bli elever vid skolan. Med anledning av detta måste skolan flyttas för att alla skulle få plats. Vi hade bl.a. rest en skolbyggnad som måste tas ner och byggas upp igen. Skolan var målad med ett mönster av svenska färgerna. Det var bara det att alla plankorna kom inte att hamna på samma ställe vid återuppbyggnaden så den har nu ett lite märkligt utseende men fungerar. Har just fått rapport om att vi nu är uppe i 102 elever och målsättningen är nådd. Vår nya målsättning är att få skolan godkänd för examensrätt. För närvarande måste examensproven ske på en annan skola och det kostar pengar. Vi har i dagarna gett pengar till laboratorierustning för att förbättra möjligheterna för ett godkännande. Det är en seg procedur och ibland är det svårt att förstå skälen till avslag. En motivering var att det inte fanns någon parkeringsplats till inspektörerna. Gatan erbjuder hur många parkeringsplatser som helst! Man vänjer sig vid att möte många främmande problem. Vi avvaktar nu med intresse om vi ska lyckas denna gång.

Barnsjukhuset, Timisoara, Rumänien
Som vi tidigare meddelat har vi hjälpt barnsjukhuset i Bucharest under ett antal år och med mycket gott resultat. Nu kommer turen till Timisoara. Vi har vid olika tillfällen hjälpt sjukhuset med olika instrument och apparater och vid ett tillfälle bytte vi allt sänglinne.

Vid vårt inspektionsbesök i juni besöktes sjukhuset och vi hade ett möte med ledningen för att gå igenom prioriterade behov. Rent allmänt kan man konstatera att sjukhuset var i otroligt dåligt skick . Maten kan knappast kallas ätlig. De har svårt att få ihop pengar till personalen som ofta får vänta på att få sin lön. De gör ändå ett fantastigt arbete under dessa förhållanden. Vi gick igenom hela sjukhuset. Mycket var trasigt och provisoriskt. Inte målat på åratal. Dragit med dåliga fönster t.o.m. på spädbarnsintensiven. Det känns svårt att se att man saknade bad och tvättmöjligheter på ett sådant ställe. Vi beslutade att se hur mycket hjälp vi kunde ge. Styrelsen diskuterade läget och beslutade att omedelbart ge 75.000 kronor och därefter göra sjukhuset till ett tillsvidareprojekt vilket innebär att man regelbundet får pengar i fortsättningen. I deras fall EUR 2.000 varje kvartal. Vi beslutade också att ledningen fick göra prioriteringarna men att styrelsen ska få rapporter. Det behöver kanske inte nämnas att de blev översvallande glada över detta, trots allt, ringa bidrag. Men ofta har vi sett att även små bidrag rätt placerade kan ge stora effekter. Bland våra projekt har vi nu elva som regelbundet får bidrag.

Tandläkarhögskolan, Timisoara, Rumänien
Tandvårdsprojektet för fattiga barn från översvämningskatastrofen, som fick penninghjälp från SAS U-assist för några år sedan, är i full gång vid Tandläkarhögskolan. Vi hade möte med chefen för skolan och allt var mycket noggrant upplagt. Vi har fått rapporter om att allt fungerar utmärkt och det är möjligt att det blir en fortsättning på projektet. Projektet omfattar för närvarande över 300 barn. Tidigare projekt som gällde mentalt handikappade barn är nu genomfört. Nästa medlemsinformation kommer i början av 2010 och innehåller också kallelse till årsmötet. Vi hörs då!

För styrelsen
Lars Wessman  Styrelseordförande